Postningar taggade med ‘födelsedagar’

27

Tuesday, September 16th, 2008

Einstein var 26 när han formulerade relativitetsteorin. Själv fyller jag 27 idag. Jag antar att jag missade mitt fönster. Vet inte riktigt vad jag tycker om det… Men skönt på ett sätt att osäkerheten är borta med vinden, att jag har ett självständigt sinne och att livserfarenheterna gjort mig insiktsfull och tålmodig. Värre är det att aldrig någonsin mer få höra:

“Oj, vad du är duktig! Och så ung!”

Jag har förvisso landat mitt drömjobb och min drömtjej och det är avgjort mer än vad som faller på de flestas lott. Jag har så mycket att vara glad och stolt över - och tro mig, det är jag! Men samtidigt är det nu hugget i sten att jag aldrig blev den där anmärkningsvärt unge romanförfattaren. Och det är färdigdrömt om att bli scoutad som hockey-, innebandy- eller tennisspelare.

Så många livsval är nu för sena att ångra. Inte för att jag grubblar över sådant, men det är smått obehagligt att så många vandrade stigar plötsligt asfalterats. Jag är 27 nu och det är jag på gott och ont. Einstein må ha förändrat själva grunden för den moderna vetenskapen, men en sak är då säker - en kickass PR-konsult lyckades han aldrig bli.

Relaterat: 28, 29

Taggar:
Postad i Vardagsbetraktelser | 1 kommentar »

28

Tuesday, September 16th, 2008

Om inte mitt något begränsade sinne för matematik sviker mig är jag nu i rena heltal räknat närmare 30 än 25. En relaterad och återkommande fråga är förstås “Hur känns det?”

Jo. Jag känner mig lugn och trygg. Mogen. Har ingen lust att fjanta mig och känner att jag skulle kunna bära upp en trench men kanske inte en hatt. Kan se mig själv på en segelbåt i Medelhavet. Ta grönt i kort i golf. Lära mig mer om svamp. Ser fram emot lite samkväm i goda vänners lag på vårt nya lantställe: Tänk värmeljus och höstrusk. Som 28-åring känner jag att det är värt en extra slant att resa bekvämt, så jag hyr hellre bil än åker billig buss.

Det känns trendigt att vara otrendig. Statushets känns plötsligt jävligt daterat - jag vill ha livskvalitet! Jag vill ha bordsservering. Och jag vill oroa mig för socker, transfetter och fleromättat fett. Jag pratar mer än gärna gärna om mitt jobb på fritiden. Särskilt med kompisar som gärna pratar om sina jobb. Gärna över en mellanöl (”mellis”) eller två.

Och framförallt, det som kanske är den största skillnaden mellan att vara 27 och att vara 28: Det känns okej att ta in ölnotan före klockan nio med förevändningen att det är en dag i morgon också.

Relaterat: 27, 29

Taggar: ,
Postad i Vardagsbetraktelser | 2 kommentarer »

29

Wednesday, September 10th, 2008

Idag fyller jag 29 år. Det jag har lärt mig under det senaste året är att världen aldrig bara är svart eller vit. Tidigare har jag försökt tolka tillvaron genom att förenkla, polarisera och konkretisera, men jag inser nu att världen inte låter sig förstås på det sättet. Den som endast söker efter enkla mönster kommer endast att finna mönster som är enkla. Det är ju det irrationella, intuitiva och komplexa som gör vår värld så fascinerande och fantastisk!

Låt mig ge ett utveckla det något högtravande resonemanget: Det finns en hög och lång bro i Norrland dit många självmordskandidater vallfärdar. Enligt en brandman som ofta deltar i städningsarbetet hoppar ungefär en person i veckan. Därför har kommunen investerat i en galleranordning som nästintill täcker bron. Med min tidigare logik vore detta vansinne - problemet är väl inte att det är lätt att klättra över broräcket, problemet är väl att folk vill ta sina liv? Men så fick jag en dag höra att de boende i villorna invid bron mådde psykiskt dåligt av att höra skriken om nätterna. Utifrån det perspektivet så kanske galleranordningen verkligen gör sitt jobb?

På varje sanning går det minst en ytterligare sanning. Ett vattenglas är alltid halvtomt och halvfyllt på samma gång. Världen är komplex. Det är med ödmjukhet inför denna komplexitet som jag idag ser min plats i allt detta. I den mån det går kan jag skapa mitt eget öde, medveten om att inga handlingar sker i vakuum. Allt påverkar allt och vissa av oss lyckas navigera sig fram på intuition i detta virrvarr av orsak och verkan. Andra hoppar från broar som en sista utväg att återta kontrollen över sitt öde.

Att fylla 29 är således varken svart eller vitt. Jag är ödmjuk, men har ambitioner. Jag är tacksam, men har inte haft tur. Jag är klok, eftersom jag inser hur lite jag vet utan att acceptera det. Och trots att min verklighet aldrig överensstämt med min inre karta, så har jag ändå alltid lyckats ta mig från A till B. Ibland har det varit otäckt, men mod kan inte existera utan rädsla och kontroll kan endast utövas av dem som vågar lita till sin intuition.

Ledorden för mitt 30:e levnadsår blir intuition, ödmjukhet och mod.

Relaterat: 27, 28

Taggar:
Postad i Privat, Vardagsbetraktelser | 1 kommentar »