jaiku

Mycket jobb så här efter ledigheten. Lite tid till bloggande. Men mycket jobb är bra också, i synnerhet i dessa lite svajigare tider. Nåväl, här är några av den senaste tidens tankar:

• Två riktigt spännande möten i dag, bägge handlade om framtida projekt som antingen kan bli succé eller falla platt till marken. Jag gillar den sortens målbilder, det får mig inspirerad. Hoppas kunna berätta mer om projekten inom kort.
• Fascineras över utvecklingen på Twitter. Har sett en del teorier om varför Twitter vinner över Jaiku, men jag tror att det finns utrymme för bägge tjänsterna. Eftersom deras strukturer är olika blir kommunikationen annorlunda i de bägge tjänsterna. Jaikus format uppmuntrar till mer eftertanke, mer personlighet. Djupare diskussioner. Twitter är mer snabbrörligt och knuffar större mängder information fram och tillbaka.
• Parantes: Folk skrattade åt Marshall McLuhan på 60-talet när han med - låt vara en dåres - envishet hävdade att “the medium is the message”. Well, ingen skrattar i dag, det är alldeles säkert.
• För balansens skull: Många är de politiska organisationer och ledarredaktioner som hoppat på Twitter-tåget. Men (oaktat mitt kanalsnack om McLuhan ovan) så hoppas jag att de inte har svalt “Obama-strategin” helt och hållet och helt fastnat i kanaltänket. Vad som fungerar i USA kommer inte att fungera i en svensk valrörelse, tyvärr. Vi behöver en annan fingertoppskänsla för att handskas med den svenska mentaliteten.
• Till alla er som känner att ni har kastat er in i nya sammanhang - som känns lite otrygga? - vill jag ge två konkreta råd. Ett: Ställ frågor, var påverkningsbara. Två: Uppträd som individer, var personliga utan att vara privata. Det låter grundläggande, men i nuläget ser jag för många tumnagelstora partilogotyper som ohämmat trycker ut information om sig själva.
• Egentligen: Vad avgör om huruvida det finns plats för en ny kommunikationstjänst? Det tycks bero på om tekniken fyller en kommunikativ lucka och där är sms ett bra exempel. Sms är inte något komplement till mobilsvaret, det är en möjlighet att kommunicera kort och koncist utan att vara beroende av varandra i realtid. För ibland, när du står i kollektivtrafiken till exempel, är det smidigare att kommunicera via sms istället för att behöva genera sig själv och de närmaste medpassagerarna.
• Vårt mänskliga driv att kommunicera är häpnadsväckande, om bara tillräckligt många hinder tas bort kan vi helt enkelt inte få nog av att utbyta tankar, idéer, känslor och berättelser med varandra.
• Nästan 370 medlemmar på PR of Sweden. Siffran i sig betyder inte så mycket för mig, men utan att droppa namn är jag stolt över att ha bidragit till att samla så många duktiga människor under samma tak. Jag är därför glad och betraktar initiativet som lyckat. Men för att inte bli allt för melodramatisk poängterar jag även att jag inte känner något större ansvar för själva användarnyttan - den måste medlemmarna själva ansvara för - that is the name of the game.
• Överhuvudtaget är kunskap kul på det sättet. Bara för att du ger bort kunskap så förlorar du inte kunskap, något som blir allt mer uppenbart i den nya dela-med-dig-kulturen. Detta axiom utmanar den gamla föreställningen om exklusiv kunskap, en form av kunskap vars värde devalveras ju fler som får vara med och dela på den.
• Fråga: Företagshemligheter är en sak, men innefattar hemlighetsmakeriet även PR-hantverket? Westanders PR-handbok tycker jag är ett illustrativt exempel. Att öppet tipsa om PR-grunderna har sannolikt inte varit dåligt för Westanders affär i det långa loppet.
• Att nämnas: Jag plussar gärna konkurrenter när de gör något bra. Jag gör det av flera skäl. Ett av skälen är att jag ser mina konkurrenter som vänner med ett delat intresse. Och vänner, de plussar man. Ett annat av skälen är att jag anser att branschen har mer att vinna på att utvecklas tillsammans och på det sättet vinna en större del av den totala marknaden. Jag tror absolut på konflikt, för konflikt är ofta ett bra sätt att tydliggöra skillnader mellan olika erbjudanden, men om jag skulle vilja ställa olika aktörers marknadserbjudanden mot varandra, ja då gör jag det i min arbetsgivares regi och inte som privatperson på min privata blogg. Jag vill att Doktor Spinn ska vara en personlig branschblogg - eller kanske ännu hellre: En blogg om PR för dem därute som är nyfikna på vad PR är för något och vilken nytta vi bidrar till att skapa.
• För balansens skull: Westander har i branschsammanhang agiterat för att PR-byråer ska vara skyldiga att redovisa sina uppdragsgivare mot deras vilja. Detta handlar inte om dela-med-sig-kultur, utan inkräktar snarare på uppdragsgivarens fri- och rättigheter på ett sätt som strider mot Precis normer om sekretess. Detta tycker jag är en relevant diskussion för bloggen framöver, detta då det handlar om branschens framtid snarare än om enskilda aktörer.
• Tech: Jag har installerat Google Friend Connect i högerspalten som ni kanske har sett.
• Tech: Jag har också installerat Tweetback, vilket innebär att om du tipsar om en Doktor Spinn-postning på Twitter, då dyker din tweet automatiskt upp i kommentarsfältet på den aktuella postningen. Jag gillar funktionen, den ger läsarna fler alternativ att leta sig vidare samtidigt som tipsaren belönas med lite relevant trafik till sin Twitter-profil. Deeped varnade mig för att leka med halvfärdiga funktioner, men what the heck - jag chansar.

Så, detta är bara några av alla de saker som jag skulle vilja prata mer om framöver. Stay tuned.

Pingat på intressant.se. Andra bloggare om twitter, jaiku, medievärlden, precis, westander, pr, public relations, kommuniaktion, pr of sweden, doktor spinn, community, pr-branschen, mikrobloggande, twittrande, tweets, retweets.

{ 2 comments }