“Är företag generellt dåligt förberedda på sällsynta händelser som kan ha en extrem påverkan på verksamhet, resultat och samhälle? Men som Nassim Nicholas Taleb, mannen bakom Theory of Black Swan Events och boken The Black Swan, föreslår kanske fokus ska ligga på att upprätta vettiga system och bygga företag med sund styrning och kultur snarare än att försöka förutspå det idag otänkbara. Fast med vidgade riskanalyser och fler otänkbara tankar om framtiden skulle nog fler företag kunna fatta bättre beslut i både kris- och sötebrödstider.”
Simply wonderful little stories!
“En hajk för webbnördar. Så beskriver Tomas Wennström Sweden Social Web Camp. En helg för att diskutera sociala medier och webbens framtid.”
Niclas Strandh utförligt om fenomenet Lunarstorm.
Jag har bara pratat med Tobias i telefon vid några enstaka tillfällen, men jag tror WS har gjort en vass rekrytering här! Och det måste ju vara ett avbräck för Resumé? Fast nio år är ju nio år, i synnerhet i mediebranschen.
Sprider ordet.
Stackars studenter som läst hennes kurs.
Några av de felslut skribenten gör:
1. Jag tror inte jag har sett någon argumentera för att nya medier kommer att ersätta gamla. Argumentationen handlar om att nya medier fyller en lucka som det traditionella medieklimatet inte förmår fylla. Kritiken mot de traditionella medierna bottnar i att de i vissa fall försöker bromsa utvecklingen, istället för att låta dess styrkor utveckla de traditionella redaktionella produkterna.
2. Medborgarjournalistiken blomstrar redan. Startsidorna heter sådant som Google och Facebook. Det har redan realiserats.
3. Newsmill är knappast ett uttryck för det bästa sociala medier har att erbjuda. Det är snarare en traditionell mediesatsning, en sorts digital insändarsida som inte försöker gömma sig för andra sociala nätverkstjänster. Och bör därför ses i det ljuset. En okänd persons i vanliga fall ointressanta blogg kan få EN läsare åratal efter publiceringstillfället och ändå påverka denna persons liv mycket djupare än alla andra mediebolagsskapade nyheter som råkar ligga på den kollektiva medieagendan just då.
4. Låt oss prata medieagenda. Nej, sociala medier sätter inte agendan särskilt starkt. Men sociala medier försvagar dagordningsteorin eftersom den kollektiva agendan spelar mindre roll för vår individuella informationsinhämtning.
5. Det är sant, ny teknik är inte grejen. Teknikskiften inom medieområdet har vi ju upplevt många gånger tidigare. Möjligen är det intressant att se att cyklerna tycks bli allt kortare. Men de riktigt intressanta effekterna är masskommunikationens försvagning och den digitala konversationens framväxt. Sättet hur vi rent sociologiskt bildar nya grupperingar på ett allt mer geografiskt obundet sätt.
6. Mediekonsumtionen ökar, men inte i paritet med nya kanaler. Och tur är väl det, för informationsstressen är nog påtaglig ändå som den är. Sociala medier skalar dessutom väldigt dåligt “uppåt”; det tar tid att bygga sociala relationer. men ingen har heller sagt att bloggar ska ta över eller ersätta allt annat. Men ur makroperspektiv är det intressanta hur fler individer/plattformar behöver bli bättre att ta hand om mindre men istället mer engagerade publiker. När det gäller den försvagade masskommunikationen och den kollektiva dagordningen så kommer dessa säkerligen att ägas och filtreras av stora mediebolag, men jag har svårt att förstå varfrö de inte skulle vilja matcha de olika intressen som återfinns i våra individuella konversationer med varandra?
7. “Bloggosfären” i den mån en sådan kategorisering kan göras, kan väl knappast beskyllas för att vilja dra en skiljelinje mellan nya och traditionella medier. Tvärtom är det ju bloggarna, FB-användarna, twittrarna och så vidare som generöst och flitigt länkar till och sprider redaktionellt innehåll i sina nätverk.
8. mediepaniken - finns den bland mediebloggarna? Jag upplever inte det. Frustrationen och paniken finns hos dem som producerar redaktionella produkter med gamla strukturer och gamla kostnader.
9. Jag och många med mig håller med om att de journalistiska styrkorna behöver värnas; resurserna, källkritiken, arbetsmetoden, allmänintresset, redaktörsskapet, nyhetsvärderingen och så vidare. Men konsten att hitta, värdera och granska nyheter har förändrats i grunden eftersom de individer som engagerar sig kan skapa sig sina uppfattningar utifrån fler källor.
ja, jag skulle kunna fortsätta. Men jag tror ni får en uppfattning. Själv tillhör jag inget medieetablissemang och min blogg når inte ut brett, utan “enbart” till PR-intresserade. Och då “inte ens” till alla aktivt PR-intresserade (PR-branschen kan knappast beskyllas för att vara stor), men ändå kan jag nå ut. Och i sammanhang som dessa tror jag att det är viktigt för skribenten att förstå genomslag på den massmediala nivån inte är signifikativt för att förstå den sociala revolution vi befinner oss mitt i.
Bli medlem i PR of Sweden!
{ 2 trackbacks }
{ 0 comments… add one now }