Ursprungligen publicerad som gästpostning hos Magnus Bråth i anslutning till postningen SEO och PR.

Det finns två discipliner inom PR som verkligen är duktiga på retorik och det är lobbyisterna och PA-konsulterna (PA står för public affairs).

Vi som helt eller delvis arbetar med detta strävar ständigt efter att äga det så kallade problemformuleringsprivilegiet. Sanningen är nämligen ofta så mångfacetterad och mångbottnad att hur en verklighet beskrivs faktiskt påverkar vår kollektiva bild av den - istället för tvärtom.

Om du lyckas etablera en uppfattning om att ett glas vatten är halvtomt till exempel, så skapar du en känsla av att detta glas har druckits upp, konsumerats och därmed är i behov av påfyllning. Om du skapar en bild av att glaset är halvfullt, då betonas det faktum att glaset minsann inte är tomt, vilket ju kan tjäna sina syften det också.

Barack Obama och hans PR-makare till exempel, de gjorde ju detta till en konstform i den amerikanska valkampanjen där de lyckades koka ned hela retoriken till ett enda ord - change. Denna starka antydan om att förändring behövs för tankarna till George W. Bush och till republikanernas år vid makten. Change antyder utveckling och framåtrörelse.

Och allt kring kampanjen tilläts cirkulera kring just - change. Givetvis konnoterar begreppet även bra till det faktum att han är en mörkhyad man som heter Hussein, ett inte allt för självklart utgångsläge för en amerikansk presidentkandidat.

Ord är löften och löftet om change kan även kallas för the contract, en lånad term från Hollywood om att du måste sluta en pakt med tittarna/lyssnarna/läsarna/väljarna att löftet kommer att infrias, men bara om de i sin tur uppfyller sin tydliga del av avtalet - i det här fallet att faktiskt gå till vallokalen och rösta.

Så ord spelar verkligen roll.

Inför det förra valet gjorde Alliansen ett fantastiskt jobb här - framförallt Moderaterna med spinndoktorn Per Schlingmann i spetsen. Ord som Alliansen, livspussel, det nya arbetarpartiet och så vidare desarmerade på sätt och vis hela arbetarrörelsen. Alltså, det som vi benämnde för arbetarklassen innan valet; i dag känns det nästan tvunget att skilja på arbetarklassen och den arbetande klassen.

Mer uppenbara exempel från näringslivet är väl hela kafferevolutionen? Lek med tanken - om du inte i din aktiva vokabulär haft ord som frappe, moccacino, americana, espresso, latte, cappucino och så vidare, ja då hade du antagligen fortfarande beställt in kaffe utan eller med antingen grädde eller mjölk. Hur kan vi någonsin beställa/efterfråga något om vi inte har orden?

Min egen erfarenhet från Piratpartiets EU-valskampanj 2009 gjorde det dock klart för mig att dynamiken i det offentliga samtalet för evigt förändrats. Piratpartiet kunde bygga underifrån och på webben helt “äga” ord som FRA, Ipred, datalagringsdirektivet, Piratpartiet, integritet - och de kunde därtill skapa inflytande för valda ord. Kärnan av inflytelserika piratbloggarna kunde fungera som kuratorer och genom länkkärlek kontrollera hur det offentliga samtalet tog sin form hos gräsrötterna.

Det var fantastiskt att se detta i realtid och hur det det genomfördes rent praktiskt!

Därför blir det ganska löjeväckande att se hur vi inför den här valrörelsen ser partiledarna desperat försöka upprepa och befästa sin egen retorik och terminologi - alla som har sett en partiledardebatt på senaste tiden har säkert reagerat över de tillrättalagda formuleringarna - men vad de kollektivt missar att orden i dag måste komma underifrån.

Och här kommer SEO in i bilden.

För det första finns det praktiska saker för både företag och politiska organisationer att ta i beaktande. Jag skulle vilja påstå att det i dag vore rent oansvarigt att inte göra en sökordsanalys parallellt med att budskapsplattformen sätts. Det gäller med andra ord att ta hänsyn till SEO-verkligheten för att kunna bygga underifrån.

För det andra behöver inte allt börja från noll. Din närmsta sökmotorkonsult kan berätta vad människor faktiskt söker efter. Med andra ord - varför bygga ett engagemang från scratch när det ju finns så många befintliga engagemang där ute redan? Piratpartiets FRA-motstånd och EU-valskampanj är återigen bra exempel; på webben fanns redan webbsociala och aktiva liberaler som latent bara väntade på något att få sätta tänderna i.

Så, här behövs stora utbildningsinsatser. Jag själv är sedan EU-valskampanjen inte längre aktiv i piratrörelsen utan försöker komma ut och föreläsa och diskutera på bredare front, både hos företag och politiska partier. Och många SEO-experter ser också de tydligt PR-synergierna från sin horisont; det börjar bli dags att tillvarata de många möjligheter som går oss förbi!

För digital PR är mer än bara att skapa länkbeteskampanjer och viraler, på samma sätt som SEO är mer än bara vad som kommer upp när människor googlar.

Similar posts:

• SEO- och PR-diskussion
• Pitcha mig? Gör så här!
• Om PR, politik och förtroende
• PR-tankar om Federleys utspel
• Några frågor om PR