Kristofer Björkman tipsar om Putting the Public back into Public Relations - How social media is reinventing the ageing business of public relations av Brian Solis och Deirdre Breakenridge.
Jag har inte läst den, men påläst som jag är kan jag åtminstone förklara den långa titeln:
PR-branschen består av tradition till stor del av journalister, jurister, ekonomer och politiker som hamnat i branschen för att de är duktiga kommunikatörer. Dessa människor har gett PR-yrket den status yrket har idag (på både gott och ont).
Av historielöshet har PR-branschen därför börjat tala om målgrupper och intressenter istället för publiker. Men vad är då en publik? En publik är helt enkelt ett antal individer som grupperats tillsammans eftersom de har ett gemensamt kommunikativt beteende kring en viss fråga. En publik kan även vara en enskild individ av stor vikt för en viss fråga.
Detta kan jämföras med målgruppen som segmenteras utifrån demografiska aspekter, som till exempel var indivden i fråga bor, hur gammal han eller hon är eller vilken bil individen i fråga han eller hon kör. Av naturliga orsaker har reklamarna kommit långt i denna analys.
Intressenter är det ordet som ekonomer gillar att använda. Om målgruppen definieras utifrån sina egna små universum, så segmenteras intressenterna utifrån hur deras beroendeförhållande ser ut till en specifik organisation. Det är inte svårt att se hur detta är relevant för en ekonom.
För PR har det aldrig varit aktuellt att förlita sig på någon magic bullet theory, det vill säga att människor skulle vara passiva mottagare utan egna filter; inte heller har det någonsin varit aktuellt att tro att vi är rationella transaktionsvarelser som agerar varje gång en journalistisk text manar till handling.
Så den grund som John Dewey, Edward Bernays och senare James Grunig har lagt, har alltså förbisetts av en hel bransch. I all kommunikation är grundfrågan “vem är det jag talar med?” och där borde branschen få bakläxa. En förenklad modell skulle kunna se ut så här:
1. Kartlägg de tvistefrågor som påverkar organisationens affär
2. Utifrån dessa valda frågor, segmentera organisationens publiker
2. Fördela dem i en engagemangs- och motståndsmatris för att hitta de nyckelpubliker som är realistiskt påverkbara sett till insatsen
4. Isolera och engagera
Detta är grundläggande för allt strategiskt PR-arbete (i anglosaxisk PR-litteratur kallat issues management) - oavsett vilken PR-disciplin det handlar om. Har du en PR-byrå som bottnar i detta och som samtidigt har duktiga PR-hantverkare som kan skapa resultat samtidigt som de utvecklar din egen organisations PR-förmåga, ja då har du goda förutsättningar att möta dina nyckelpubliker på deras arenor.
Men, låt oss raskt förflytta oss till nutid igen. Indelning av människor efter hur de kommunicerar, var de kommunicerar och hur aktivt de kommunicerar. I dialogform. Känns det igen, någon?
Sociala medier och konversationens återuppståndelse har därför fått PR-branschen att hitta tillbaka. Att så mycket av de nya affärerna kring sociala medier har hamnat hos PR, och inte hos webb eller reklam, tror jag beror på att PR generellt sett har relationer högre upp i organisationerna.
Så, det är bara att tacka och ta emot. Och framförallt - att se till att förvalta detta nya förtroende som givits oss PR-byråer. Och istället för att slaviskt följa varje litet tvärkast i den tekniska utvecklingen anser jag att branschen som helhet gör klokast i att hitta tillbaka till vår kärna:
Relationer till publiker via oköpta kanaler.
P.S. Inte världens mest sexiga rubrik på den där boken, men den engagerade åtminstone mig. Och utan att läst mer än bara titeln, så anar jag mig till att Brian Solis är något på spåren.
Pingat på intressant.se. Andra bloggare om relationer, publiker, pr, public relations, james grunig, walter lippmann, psykografi, sociala medier, john dewey, edward bernays.
Similar posts:
- PR-branschen får psykografisk bakläxa
- Om PR, politik och förtroende
- Din portabla identitet
- Lidne om PR-konsulter i Sydsvenskan
- Överlevnad i det nya medieklimatet
Follow @DoktorSpinn on Twitter
