Mattias Östmar hälsade på oss på jobbet idag och gav oss i ungefärliga ordalag den dragning som ligger ute på PRfekt-bloggen. Det handlar om att analysera stora textmassor utifrån olika psykografiska profiler.
När det handlar om segmentering har det nya medielandskapet öppnat nya möjligheter. Det har alltid funnits stora mängder information att analysera, men det är först när så mycket av all denna information blivit digital som det går att skapa resurseffektiva analysverktyg. Med andra ord är det troligt att vi framöver kommer att få se en rad olika analysföretag växa fram, företag som skapat lösningar som skapar värdefull kunskap ur all den digitala information som skapas.
För visst skapas mycket digital information. Enligt en studie av IDC (PDF) skapar vi idag mer digital information än vad vi hinner skapa lagringsutrymme. Hur mycket skapar du själv? Du kan om du vill testa ditt digitala fotavtryck hos EMC. Intressantast är att det är din “digitala skugga” som står för majoriteten av allt detta informationsalstrande, det vill säga den information du skapar genom att dra dina betalkort i kortläsare och synas i övervakningskameror. Typ.
Med all denna information som bara ligger där på någon avlägsen server någonstans och väntar, vilka möjligheter finns det inte att lära sig mer om våra kommunikativa beteenden? Vi kan redan med Östmars analyser sluta oss till att Carl Bildts inlänkare (nu tillhör jag denna skara!) är torra och intellektuella individer som hellre fokuserar på kunskap än känslor. Kanske skvallrar detta om att vi ännu befinner oss på ett stadium där vi nu statistiskt kan bevisa det vi alla visste redan innan?
Men utan tvekan är detta början på något. Och det är inte på något sätt remarkabelt. Givet den värld vi har idag, med explosionsartat växande digitala informationsmängder och en hårdnande konkurrens mellan den kreativa klassens företag, så är det inte orimligt att förutspå att informationsförädling blir 2010-talets stora uppstickarindustri.
Men för en PR-konsult måste detta ändå betraktas som ett misslyckande. Den psykografiska segmenteringen hänger historiskt sett samman med PR-branschens framväxt. PR kan översättas “relationer till publiker” - alltså inte “relationer till målgrupper”. Målgrupper segmenteras demografiskt efter kön, etnicitet, ålder, geografisk hemvist eller socioekonomisk/sociokulturell status. Att segmentera publiker handlar istället om att lokalisera grupper utifrån hur de väljer att kommunicera kring en viss fråga eller ett visst ämne.
Den amerikanske filosofen John Dewey definierade redan i början av 1900-talet en publik som en social enhet som upplever och påverkas av ett gemensamt problem som de kan söka en gemensam lösning på. och enligt Dewey var det just kommunikation som höll dem samman! PR-forskaren James E. Grunig byggde vidare på denna tanke tillsammans med kollegan Todd Hunt genom att indela publikerna utifrån deras benägenhet att just kommunicera.
På så vis undslapp PR-teoretikerna den trubbiga demografiska indelningen - nu kunde de ju segmentera grupper efter deras kommunikativa mönster. De kunde analysera motivatorerna hos de latenta publikerna i syfte att aktivera dem - eller i vissa frågor se till att de fortsatte att vara latenta. Men, någonstans på vägen föll PR-branschen tillbaka på den demografiska segmenteringen. På frågan om vilka som läser Dagens Industri får man ofta svar av typen “medelålders män, yrkesverksamma i den privata sektorn, hög socioekonomisk status” - och en viss statistisk sanning finner vi nog i det. Men ingen ger oss svaret på vilka publiker som läser DI.
Utom då möjligen Östmar. De psykografiska mätverktygen skulle också kunna användas för att bättre förstå gammelmedia - och det är redan på försök. Att semantiskt mäta hur vi skriver och var vi väljer att länka, ja det är onekligen värden som skvallrar om hur vi väljer att kommunicera. Egentligen är det bara kreativiteten som sätter gränser för hur vi tar tillvara på all den digitala information som finns därute.
Frågan är bara om det blir PR-branschen som lyckas återta initiativet eller om det blir aktörer som PRfekt som tar oss in i det nya decenniet?
Andra bloggare om psykografi, prfekt, publiker, segmentering.
Bli medlem i PR of Sweden!
{ 2 comments }
Tack för utomordentlig hjälp att se sammanhanget Jerry! Jag har ju bara skummat delar av det du tar upp här.
Tack själv för att du tittade förbi!
Comments on this entry are closed.