Jag har blivit utmanad av the real mymlan att skriva en text om vad som hände i mitt liv för fem, tio, femton och tjugo år sedan.
Mars, 2003. Hade precis avslutat PR-delen av utbildningen och var helt slutkörd. Skrev på en hopplös roman till tonerna av Portishead och Massive Attack. Alla sa att företagsekonomi var “the shit” så jag tog en halvhjärtad A-kurs som inte gav mig något alls. Vad fan skulle jag göra? Det var ju lågkonjunktur, så det som hade sett så positivt ut 1999 var nu i det närmaste becksvart. Ingen fick jobb, ett smärtsamt faktum som gav begrepp som “dubbelexamen” och “utlandsstudier” en allt mer lockande klang.
Mars, 1998. Efter ett vilt första år på gymnasiet hade agnarna nu sållats från vetet. Nu var det integraler och ekvationssystem som gällde. En överdos av AutoCADs arkitektapplikation och höga halter av boolesk algebra gav dock ingen mersmak. Jag lyssnade på svår house och förvandlade den spontana skolfrånvaron till en konstform - allt i enlighet med lagen om minsta möjliga motstånd. Istället placerade jag mitt fokus på den lilla vita innebandybollen och innerst inne visste jag att jag att mitt bollsinne aldrig skulle nå sådana höjder igen.
Mars, 1993. Allt handlade om nästa års TV-pucksturnering i hockey. Stjärnorna i distriktet hade namn som Stålnacke, Solberger och Zetterberg och till tonerna av Nirvana och Kurt Cobain lyfte jag vikter som en besatt. Läxorna läste jag på bussar mellan träningar och alla mina pengar gick till stereoprylar och huvtröjor från Adidas. Bara ett halvår senare skulle jag träffa en tjej med vem jag skulle inleda ett förhållande som skulle vara både av- och på i femton år framåt.
Mars, 1988. Midnight Oils LP Diesel and Dust snurrade ständigt på min skivtallrik och jag började se slutet av mitt första läsår i Ankarsvik. Att byta skola mellan andra och tredje klass hade inte alls varit särskilt roligt; i Juniskär och Essvik hade klasskamraterna varit utsatta, trasiga och förstörda - men de var i alla fall på “riktigt”. I Ankarsvik var tillvaron skyddad och den påklistrade förljugenheten äcklade mig ständigt. Men så under ett vårsamtal sa min lärare att hon i mig såg en framtida statsminister. Fylld av ambition och självfortroende började jag skriva…
Jag skickar vidare utmaningen till PaljettenQ, Magdalenita, Evelina Wahlqvist, love at first feel, Citykillen och Pulpet.
Pingat på intressant.se. Andra bloggare om musik, utmaningar, mymlan, the real mymlan, sundsvall, essvik, juniskär, njurunda, alnö, ankarsvik.
Byrålistan
