Therece undrar varför PR-byråer har så dåligt rykte? PR-yrket börjar visserligen bli allt mer avdramatiserat, något som förbättrar branschens rykte successivt, men visst har det alltid funnits en misstänksamhet mot PR-branschen. Sammanfattar några orsaker:
1. Vissa PR-byråer är lite hemliga av sig. De avslöjar inte alltid vilka de jobbar med, vilka resultat de skapar eller hur de uppnår dessa resultat, något som ofta skapar misstänksamhet. Ingen gillar hemlighetsmakeri - i alla fall inte den som befinner sig “utanför”!
2. Få vet vad PR-byråer gör - utöver att anställa före detta statsministrar vill säga! Många har en idé om att PR har något med relationer, retorik och rådgivning att göra, vilket tillsammans med ovan nämnda hemlighetsmakeri ofta kan föra tankarna till elitism och inoficiellt maktutövande.
3. Konsument-PR kan vara påfrestande. Fokus hamnar lätt på att skicka runt gratisprylar, anordna jippon och knyta upp kändisar. Det blir ofta ytligt och risken att fokus enbart landar på “volymen” av skapad publicitet är i dessa sammanhang extra stor.
4. Journalister behöver sitt oberoende och måste därför hålla en hälsosam distans till den information som kommer från olika PR-byråer. Med andra ord får PR-branschen ingen medial draghjälp direkt - vilket förstås är något av en paradox sett till den kunskap om nyhetsmedier som PR-byråerna har!
5. PR-branschen är fortfarande ung och omogen och många etiska frågeställningar är fortfarande obesvarade. Är det till exempel okej för tobaksbolag att arbeta med PR? Ska lobbyister registreras och deras uppdragsgivare offentliggöras? Är medieträning bra eller dåligt för samhället?
Uppdaterat: Erik Westerberg skriver i Dagens Media:
“Pr-branschen ses som smutsig, sluten och full av hemligheter. SOM-institutets förtroendebarometer visar att 7 procent har “stort förtroende” för pr-konsulter. 56 procent har “litet förtroende”. 37 procent har svarat “varken eller”. Fyra av tio säger att politikernas kontakter med lobbyister borde begränsas. Bara en av tio tycker att är ett “mycket dåligt” eller “ganska dåligt” förslag.”
I kommentarsfältet kontrar Monitor kyligt:
“På en marknad med stenhård konkurrens måste företag få ha affärshemligheter. Allting kan kopieras oerhört snabbt i dag, så varje företag måste slå vakt om det lilla försprång man kan ha på en marknad. Om mitt företag har en pr-strategi som kan ge mig tre månaders försprång gentemot konkurrenterna, så är jag inte beredd att avslöja den. Val av pr-strategi hänger intimt ihop med val av pr-byrå. Saker och ting kan alltså hållas hemliga av andra skäl än att de är olagliga eller skumma. Det finns fullständigt legitim affärssekretess som 100 procent av Sveriges företag ägnar sig åt. Till och med Dagens Media.”
Pingat på intressant.se. Andra bloggare om pr, public relations, ryktesspridning.
Bli medlem i PR of Sweden!
{ 2 trackbacks }
{ 2 comments… read them below or add one }
SOM-institutets fråga känns ju helt orimlig men jag förstår att den sitter i ett sammanhang med andra likadana frågor fast andra branscher. Självklart kommer en mycket liten del svara att de känner stort förtroende för PR-konsulter. Stort förtroende implicerar ju att det är större än medel och att folk skulle gå runt och ha större förtroende för PR-konsulter än för alla andra är väl inte rimligt. Det handlar ju om någon som arbetar för företagets bästa, inte den tillfrågades.
Det är ju en alldeles krossande briljant iakttagelse, Magnus! Jag tänkte inte på det då, men du har helt rätt. Så där kan man ju inte dra slutsatser ju.